Det hemskaste jag varit med om ..
Men sen i november har livet varit kaos o vändes drastiskt upponer. Tappade allt o allt jag kunde tänka på va förlorade gammelmorfar walle , o min morfar som blev sjuk samma dag som walle lämnade oss . Morfar fick en stroke . O det va nog helt ärligt bland de riktigt hemskaste jag varit med om . Som tur va hade jag ju moster och mamma nära . Och prata mycket med dom . Tills jag själv hade samlat ihop mig o kunde träffa morfar .
När jag kom till sjukhuset , Kristoffer följde med som stöd och chaufför hem , mamma varnade mig innan för att det va hemskt o att jag inte fick köra hem själv ..
När jag kom till avdelningen såg jag en person i en rullstol , hickade osv . Såg att personen hade samma hårfärg som morfar .
"Är det där verkligen han ? " frågade jag totte .. ingen av oss trodde de . Men sen hörde vi hur personalen sa hans namn . Så jag gick fram och kollade på honom , sa "Hej morfar o log mot honom . Han log tillbaka och väste ut ett "Hääääj" . Det var så mycket kärlek i hans ögon då .
Jag lät personalen köra honom dit han ville , till sitt rum.. Medans jag satte mig en stund o bara lättade på trycket . Grät som bara den . Det var så jävla hemskt att se .
Vi gick ändå in till honom o jag prata lite med honom o kramade om honom innan vi åkte hem .
Stanna flera ggr efter vägen för jag grät så .
Det va inget "bara" det va så sjukt att se . Han va så knubbig osv innan l nu såg man knappt kött på benen . Han sluddra o sov mest hela tiden ..
Dagen efter jag var där fick jag panik o ville in till honom . Men man kan ju inte åka jämt ...
Så jag skrev till moster att jag ville med henne o mamma till sjukhuset dagen efter . Självklart fick jag det !
Sov lite halvtaskigt o va upp på toaletten kl 7 morronen efter , då ringer mamma .
"Va sjutton vill hon såhär tidigt ?! " tänkte jag . Svarade o hörde att de va något .
Hon frågade om totte va hemma , o det var han . Han hade gått på sin lilla ledighet nån dag innan.
"Morfar dog imorse "
Då rasa hela världen samman . Jag bara skrek rakt ut o totte kom inspringande på toaletten o fråga va som hände . Jag tog mig ut från toaletten o satte mig på golvet o bara grät .
Dehär , är så jävla orättvist . Livet gör så ont o denna smärtan är den värsta jag känt i hela mitt liv .
Ångesten kom tillbaka som ett jihu o jag bara hatade va orättvist livet var .
2 st släktingar förlorade jag på mindre än 2 veckor .
Walle hade cancer och var gammal , men klart man saknar honom ! Men på ett sätt är det lite lättare att hantera , man var lite mer förberedd ...
Medans morfar va frisk ena dagen o andra dagen hittades han på golvet o fick köras iväg akut , o aldrig kom hem igen ...
Älskade morfar . 💖
Jag ska kämpa , för din skull . För min skull o för mina blivande barn o barnbarns skull . O förhoppningsvis få ett långt liv med nära o kära, innan jag kommer till samma plats som du är på nu . Då ska vi knasa loss , kramas o skåla 👍🌹🍻
Hoppas du vakar över oss sålänge . 😘
